nästan som en tavla över rätt och fel
Igår vaknade jag och mådde som en påse skit. Feberdvala under hela dagen och imorse kan jag vill inte säga att det kändes bättre, men idag har jag inte sovit mig igenom idag iallafall.
Något annat jag skulle vilja skriva om är hur stolt jag är över min kärlek. Micke. Han har för ett tag sedan startat upp ett företag vid sidan av sitt heltidsjobb och det går så bra för honom! Han jobbar från morgon till kväll och när han kommer hem från sitt "vanliga" jobb så spenderar han någon timma med Freja tills hon går och lägger sig för att sen åka iväg till nästa jobb. När jag skriver om det såhär så ser jag själv hur sjukt det låter, jag menar, de kvällar han inte jobbar, jobbar förmodligen jag, så vi har inte särskilt många vakna timmar tillsammans på en vecka och jag förstår att det kan låta dåligt, men i min värld anser jag att det är sånt här man måste ge varandra. Ge varandra möjligheten att få utvecklas. Det är ju ändå för vår gemensamma framtid vi lever såhär nu, och det känns fint.
Kiss the rain
Femtonde september
September, du är mer än välkommen!
Jag är ett stort fan av hösten, så att det nu står september i våra kalendrar gör mig mycket glad i hjärtat. Såhär dags förra året gick jag i väntans tider och som jag väntade. Idag den första september var det fortfarande femton dagar kvar tills vi var beräknade att få träffa vår bebis. Nu har det gått ett år och de där femton dagarna av väntan gick ungefär lika snabbt som det här året. Öjöj.
Jag tänkte på en sak, vi skrev inget i inbjudningarna till Frejas kalas, men det skulle vara jättebra om dom som vill kan osa! Det blev en hel del inbjudningar och jag måste veta om jag ska baka tårta för 60 pers eller 12. Så ni som orkar, hör gärna av er dels om inbjudan ens har nått era lådor och dels om nu kan närvara på den stora dagen. Puss!
ännu ännu mer
Lindex: tröja, byxa, leggings, byxa, och hårband.
Sådärja, nu har ni lite att bita i! Snart kommer det nog en leksaksönskelista också!
fler tips
på frejas önskelista
hur låter grisen?
Alltså Freja har börjat bli så rolig. Jag frågar: Hur låter grisen Freja? Hon rynkar på näsan, kisar med ögonen, lyfter liksom upp hela överläppen och låter sådär som man gör när man låter som en gris. Oftast behöver vi inte fråga hur grisen låter, hon far omkring här hemma och nöffar mest hela tiden.
Behöver hjälp!
Nu har jag ingen aning om det är någon förälder till ett drygt ettårigt barn som läser den här bloggen, men om det är det, snälla! Vi behöver hjälp. Hur får ni till era nattningar? Hur mycket tårar kan man stå ut med? Har ni testat metoder? Jag behöver veta allt från hur ni gör med sovrutiner på dagen till hur ni gör under nattningen.
Vi har för vana att bära Freja till sömns, det har vi i princip gjort sen hon föddes för att ingenting annat har fungerat. Nu börjar hon bli så tung så våra ryggar börjar gå av. Jag tål inte att höra henne skrika så någon femminutersmetod eller liknande har jag aldrig vågat prova då hon skriker och gråter så fort man lägger ner henne i sängen. Om vi skulle låta henne vara vaken tills hon somnar av sig själv skulle hon vara vaken till 23 ungefär och det orkar vi inte heller. Hon sover en gång per dag och det är oftast på förmiddagen. Tips?!? Råd?!? Tack på förhand!
tjo vad det var livat...
Någon påpekade brist på blogginlägg
Jag spenderar verkligen 0,0 tid vid datorn nu för tiden, på riktigt alltså, sen jag fick min iphöne fem har jag tappat bort min dator (seriöst, jag vet inte vart den är!) och orkar inte leta fram den för att kunna blogga på ett mer smidigt sätt än från telefonen. Det har gått ca en månad sen mitt förra inlägg om att Freja blev nio månader. Nu börjar hon närma sig tio och vi har börjat planera ettårskalas. Jojo, vi vill skapa ett spektakulärt kalas för henne, inte för att hon kommer förstå någonting eller för att hon ska få ett minne för livet, utan mer för att jag ska få handla massa roliga kalasdekorationer och få visa mina bakningsskills. Har tänkt att baka både tårtor, cupcaces och annat smarrigt.
På fredag flyger hela familjen Lagercrantz/Andersson till Stockholm för att bevittna Alices dop. Jag längtar så!
nio månader
Nu är hon iallafall nio månader och har fortfarande en jäkla energi. Det ska vara full fart mest hela tiden och hon har en sjuk vilja. Hon är bestämd och får hon inte som hon vill sparkar och slår hon i luften... Det ska tydligen börjas i tid. Hon vagnsvägrar och hatar att sitta i bilstolen, så att ta sig någonstans med den här donnan kan bli ett jäkla projekt, men allt går bra så länge man bär henne eller om hon kan krypa omkring. Man kan väl sammanfatta det med att hon inte gillar att sitta still.
Hon har fortfarande två gaddar men framtänderna där uppe ser ut att vara på gång. Hon kryper i full fart och går om hon håller i sig i något (något kan alltså vara vad som helst, behöver inte vara det minsta stabilt....tror hon). Hon sover i princip hela nätter nu, från ca 19-06 med en matpaus vid 22. Hon tycker att det är skittråkigt att äta riktig mat och föredrar välling bara för att det går snabbare att bli mätt.
Hon har som sagt en energi som inte är av den här världen så man kan lugnt säga att hon gör sina föräldrar relativt trötta och jag hör ofta mig själv sucka "jag. orkar. inte. mer" och berättar gärna för vänner och andra som vill lyssna att hon tar knäcken av mig ibland. Men trots det, så skulle jag inte byta ut en enda sak av Freja, hon får vara hur pigg och sprallig hon vill för hon ÄR så fruktansvärt rolig. Ibland känns det som att hon skämtar med oss, som att hon medvetet gör sig rolig för att få oss att skratta. Hon är mitt liv. Alla hennes personlighetsdrag är en blandning mellan mig och Micke. Hon är den bästa människan jag vet!
på djungelhuset med mina barn
Igår var jag på Djungelhuset med mina två döttrar. Den yngre var väl inte jätteimponerad och förstod nog inte så mycket förutom att det fanns väldigt mycket att titta på där inne. Den äldre ungen som är 23 år blev ungefär som en femåring och kutade, hoppade, klättrade och plöjde fram. Tur att det inte var så mycket andra barn där så hon kunde få ha allt för sig själv!
bästa freja
Jag får fortfarande, efter snart nio månader, nypa mig i skinnet för att förstå att du är min. Den bästa personen jag vet, mitt allt. Hur kan jag och din pappa skapat något så fantastiskt som dig?