nästan som en tavla över rätt och fel

Hohooo, är det någon där?
Jag är dunderförkyld och rastlös, det är väl ungefär när det händer som bloggsuget kommer till mig. När jag inte har orken till att göra någonting så kryper det fram, det där suget om att få skriva av sig lite.

Igår vaknade jag och mådde som en påse skit. Feberdvala under hela dagen och imorse kan jag vill inte säga att det kändes bättre, men idag har jag inte sovit mig igenom idag iallafall. 
Jag är lite sur för idag var första dagen på Frejas nya förskola och jag hade sett fram emot det här, att få se hennes nyfikna ögon när vi kliver in genom dörren till den mest perfekta förskolan jag har sett. Men Micke fick vara med, och nog unnar jag honom den tiden eftersom han knappt kunde vara med på den förra inskolningen. Det hade gått bra, fröknarna var så snälla och Freja verkade trivas direkt. Det hade jag iofs inte tvivlat något på eftersom jag har varit där förut och blev helt kär i stället. Där kommer jag aldrig lämna Freja med ett dåligt samvete gnagandes i mig, för där vet jag att personalen älskar sina jobb, de bryr sig om barnen och ger varje litet liv så mycket tid och uppmärksamhet. Ett ställe fyllt av kärlek. Underbart!

Något annat jag skulle vilja skriva om är hur stolt jag är över min kärlek. Micke. Han har för ett tag sedan startat upp ett företag vid sidan av sitt heltidsjobb och det går så bra för honom! Han jobbar från morgon till kväll och när han kommer hem från sitt "vanliga" jobb så spenderar han någon timma med Freja tills hon går och lägger sig för att sen åka iväg till nästa jobb. När jag skriver om det såhär så ser jag själv hur sjukt det låter, jag menar, de kvällar han inte jobbar, jobbar förmodligen jag, så vi har inte särskilt många vakna timmar tillsammans på en vecka och jag förstår att det kan låta dåligt, men i min värld anser jag att det är sånt här man måste ge varandra. Ge varandra möjligheten att få utvecklas. Det är ju ändå för vår gemensamma framtid vi lever såhär nu, och det känns fint.
 
 
 
 
Mina favvisar.

Kiss the rain

Hej bloggen! Här är vi aktiva minsann...

Nu har det blivit höst och vi är nu inne i min favoritperiod under året. Jag älskar när hösten kommer och nu går jag runt och nynnar på jullåtar och slår in julklappar. December du är så efterlängtad!

Jag började jobba och Freja började på dagis i tisdags. Båda delarna gick bra. Som jag förväntade mig verkade Freja älska livet på ett dagis. Kompisar, leksaker och hemlagad mat, vad mer kan man begära suckade hon nöjt på väg därifrån. För mig var det väl desto jobbigare. Eller jobbigt ska jag inte säga att det var, men när jag såg hennes namn på en stol runt matbordet och när jag såg henne springa runt med de andra barnen fick jag en insikt om hur fort hon blev stor. Vi har inskolning den här och nästa vecka och sen ska hon klara sig själv (läs: jag klara mig själv) där. Himla ovant!

Jag jobbar som vikarie på ett boende för funktionshindrade och efter två pass ger jag tummen upp! Verkar kanonbra. 

Freja och jag har alltså skolats in den här veckan och snart är det dags för Micke att göra desamma. Han har nämligen startat eget och kommer att driva det på läkarhuset några kvällar i veckan. Så himla kul! Jag är så stolt över honom. Nu kommer vi att få pussla ihop våra liv med tanke på att jag också för det mesta kommer jobba kväll, men det klarar vi! 

Nu fick ni en liten uppdatering sen sist, förhoppningen är ju att den här bloggen ska börja leva så småning om. Peppa mig! Puss!
Dagisbarnet.


September, du är mer än välkommen!

Jag är ett stort fan av hösten, så att det nu står september i våra kalendrar gör mig mycket glad i hjärtat. Såhär dags förra året gick jag i väntans tider och som jag väntade. Idag den första september var det fortfarande femton dagar kvar tills vi var beräknade att få träffa vår bebis. Nu har det gått ett år och de där femton dagarna av väntan gick ungefär lika snabbt som det här året. Öjöj.

Jag tänkte på en sak, vi skrev inget i inbjudningarna till Frejas kalas, men det skulle vara jättebra om dom som vill kan osa! Det blev en hel del inbjudningar och jag måste veta om jag ska baka tårta för 60 pers eller 12. Så ni som orkar, hör gärna av er dels om inbjudan ens har nått era lådor och dels om nu kan närvara på den stora dagen. Puss!


ännu ännu mer

Det var ju roligare än vad jag trodde det här med att önska presenter. Jag har sånt otroligt shoppingsug men då ekonomin inte tillåter några som helst inköp så stillar jag mitt begär genom att skriva ner allt Freja (jag) vill ha här. Här kommer lite kläder (strl 80 eller 86). 
Lindex: tröja, byxa, leggings, byxa, och hårband.

Kappahl: Jumpsuit och pyjamaser.

H&M: Tröja, kofta, kofta, kofta, leggings, klänning, klänning+leggings, förvaringskorg och nappar.

Sådärja, nu har ni lite att bita i! Snart kommer det nog en leksaksönskelista också!

fler tips

Jag kommer på mer och mer som Freja behöver och eftersom det snart är dags för födelsedag så lägger jag ut det vi önskar oss här innan jag köper allt själv. Det är oftast mitt problem, jag berättar för folk det jag önskar mig sen slutar det alltid med att jag köper det själv för att jag är så otålig. Nåja, det här bordsunderlägget och den här tallriken (den rosa!) med tillhörande skedar. Dessa bestick får också gärna komma hem till oss!

på frejas önskelista

Nu tror jag att alla inbjudningskort till Frejas kalas ska vara framme hos gästerna och många har undrat vad hon önskar sig. Den lilla ettåringen. Böcker, Astrid Lindgren-filmer, badleksaker, kläder i strl 86, (82 på Zara), presentkort, något pedagogiska leksaker är några tips, både Freja och vi föräldrar tackar och tar emot precis allt och inget. Presenter är såklart inget krav för att få komma på kalas, men till er som undrar är det här lite tips. Jag själv tycker att det är jättesvårt att köpa presenter till barn i den här åldern. 
Alla dessa finisar kommer från Zara!

hur låter grisen?

 

Alltså Freja har börjat bli så rolig. Jag frågar: Hur låter grisen Freja? Hon rynkar på näsan, kisar med ögonen, lyfter liksom upp hela överläppen och låter sådär som man gör när man låter som en gris. Oftast behöver vi inte fråga hur grisen låter, hon far omkring här hemma och nöffar mest hela tiden.

Behöver hjälp!

Nu har jag ingen aning om det är någon förälder till ett drygt ettårigt barn som läser den här bloggen, men om det är det, snälla! Vi behöver hjälp. Hur får ni till era nattningar? Hur mycket tårar kan man stå ut med? Har ni testat metoder? Jag behöver veta allt från hur ni gör med sovrutiner på dagen till hur ni gör under nattningen.

Vi har för vana att bära Freja till sömns, det har vi i princip gjort sen hon föddes för att ingenting annat har fungerat. Nu börjar hon bli så tung så våra ryggar börjar gå av. Jag tål inte att höra henne skrika så någon femminutersmetod eller liknande har jag aldrig vågat prova då hon skriker och gråter så fort man lägger ner henne i sängen. Om vi skulle låta henne vara vaken tills hon somnar av sig själv skulle hon vara vaken till 23 ungefär och det orkar vi inte heller. Hon sover en gång per dag och det är oftast på förmiddagen. Tips?!? Råd?!? Tack på förhand!


tjo vad det var livat...

Nu har jag äntligen letat fram min dator så nu ska jag ge er en liten bilduppdatering om vad vi har för oss om dagarna.
Vi har jättekul,
kladdar med mat och vinkar,
bygger med lego,
leker med nya hunden,
klättrar på allt
och jag pysslar till Frejas kalas.
 
Jag vet, det är rätt tidigt att fixa med grejer till kalaset men jag orkar inte stressa med allt jag vill hinna göra en vecka innan. Jag älskar att bocka av saker på att-göra-listor och redan nu kan jag bocka av några grejer. Snart skickar vi ut inbjudningskort bara för att vara på den säkra sidan att inget annat planeras den femtonde september. Herregud, tänk att det snart har gått ett år sen den lilla bebisen föddes. Tänk den här lilla skrutten liksom; 
Fy vad tiden går... min älskade Freja.

Någon påpekade brist på blogginlägg

Jag spenderar verkligen 0,0 tid vid datorn nu för tiden, på riktigt alltså, sen jag fick min iphöne fem har jag tappat bort min dator (seriöst, jag vet inte vart den är!) och orkar inte leta fram den för att kunna blogga på ett mer smidigt sätt än från telefonen. Det har gått ca en månad sen mitt förra inlägg om att Freja blev nio månader. Nu börjar hon närma sig tio och vi har börjat planera ettårskalas. Jojo, vi vill skapa ett spektakulärt kalas för henne, inte för att hon kommer förstå någonting eller för att hon ska få ett minne för livet, utan mer för att jag ska få handla massa roliga kalasdekorationer och få visa mina bakningsskills. Har tänkt att baka både tårtor, cupcaces och annat smarrigt.

På fredag flyger hela familjen Lagercrantz/Andersson till Stockholm för att bevittna Alices dop. Jag längtar så!


på djungelhuset med mina barn

 

Igår var jag på Djungelhuset med mina två döttrar. Den yngre var väl inte jätteimponerad och förstod nog inte så mycket förutom att det fanns väldigt mycket att titta på där inne. Den äldre ungen som är 23 år blev ungefär som en femåring och kutade, hoppade, klättrade och plöjde fram. Tur att det inte var så mycket andra barn där så hon kunde få ha allt för sig själv!

frejas bästa vän

Idag fick Freja en ny leksak. En hund som vi döpte till Bianca (vi döper alla gosedjur efter dagens namnsdag) (töntigt, jag vet...). Jag har nog aldrig sett Frejas ögon lysa så mycket. Hunden skäller och skuttar runt i cirklar. Och herregud vad mitt mammahjärta smälte när jag såg lyckan i de där små busiga ögonen. Kärlek mellan barn och hund.
 

petter

Idag kom gamle Petter hit och hälsade på. Han har jag träffat ungefär en gång på två år. Om ens det. Det är så kul att träffa gamla kompisar som man en gång i tiden umgicks med nästan jämt. Nu har ju både jag och Petter bott på helt olika håll och då är det inte så konstigt att man inte träffas. Som tur är så är det alltid som vanligt med riktiga vänner, man hörs inte på flera år och när man väl ses så känns det som om man träffades senast igår. Kul! Freja blev väldigt förtjust i honom och hon som i vanliga fall brukar vilja iaktta främmande ansikten en stund kröp direkt upp i hans famn och gav honom en puss på munnen. Toppbetyg till Petter hälsar hon!

sommar på jamtli


Jag, Freja och mamma åkte till Jamtli för att vara med på avslutningen för den öppna förskolan där. Det var hur varmt som helst och hur många barnfamlijer som helst där. Det bjöds på saft, sång och underhållning och det var en väldigt mysig dag. Puss!

äntligen!

I fredags kom världens bästa Emma hem tillsammans med sin blivande fru Ida. Det var supermysigt att ha dem här och jag hatar att tiden går så snabbt. I fredags grillade vi i Månsåsen och jag, Micke och Freja sov kvar där och vilade upp oss i lugnet. Efter att Freja somnade på lördagskvällen tog jag och tjejerna oss en spontanutgång och jag kom inte hem förrän halvfyra på morgonen. NÄR hände det sist? Men kul var det! 

mors dag i månsåsen

 
Idag har vi firat mors dag i Hammerdal hos min momma och moffa tillsammans med kusiner. Fin dag!

bra bra bra

Om ni inte redan gjort det; kolla in det här inlägget.
Jag älskar bloggar som hennes. Många i hennes kommentarsflöde menar att det inte är något fel i att som tjej vilja ta lättklädda bilder och yada yada men det vi, allihop, måste se är vad det sänder ut för budskap. Trött blir jag. Trött. 

När vi ändå är inne på bloggtips vill jag tipsa om den här bloggen. Den bästa bloggen jag vet, i alla kategorier!

Freja och Abbe

Idag har Lena och hennes lilla Abbe varit här. Abbe är två månader äldre än Freja och idag var första gången de sågs sen Freja lärt sig att ta sig runt själv, så idag kan man ju nästan säga att de "lekt" med varandra. 

sjuk eller extrem sömnbrist?

Igår kväll somnade jag direkt efter middagen. Klockan var väl rut 18 och jag tänkte bara vila lite och sen vaknade jag runt 06 imorse av att Freja vaknade och Micke skulle gå iväg till jobbet. Jag mådde så illa och kände hur en magsjuka skulle komma och ta tag i mig så M stannade hemma och jag sov vidare till klockan 12. När sov jag så mycket senast?? Migrän från helvetet just nu och M och F är på affärn och handlar fruktsoppa till mig. 

Glädjespridarn'

det här längtade jag efter

När vi väntade Freja såg jag bland annat framför mig hur vår lilla familj skulle sitta ute och äta frukost i solen. Det är precis lika underbart som jag föreställde mig. Jag uppskattar det lilla nu för tiden, sånt som jag aldrig har reflekterat över förut är nu saker som kan göra min dag till något helt underbart. Fågelkvitter till exempel. Vattna blommorna utomhus. Göra i ordning en stor frukost som vi kan äta i solen. Livet är fantastiskt!

Tidigare inlägg
RSS 2.0