elikar

Jag försöker att så ofta som möjligt berätta för er hur mycket ni betyder för mig, men det känns inte tillräckligt. Varje dag och varje minut vill jag att ni ska få höra hur mycket jag tycker om er. Men jag vet att det inte fungerar så och jag vet att ni vet, även om ni inte får höra det hela tiden.

Jag kom in i ert gäng när jag hade det som jobbigast. Från ingenstans dök ni upp och fanns där när ingen annan gjorde det. Ni gjorde allt så himla mycket enklare och plötsligt kunde man se ljust på tillvaron. Jag har alltid sagt att jag tror på ödet. Och i det här fallet stämmer det så himla bra, för jag tror att om jag inte var med om den där grejen, som gjorde så fruktansvärt ont, så hade jag aldrig umgåtts med er på samma sätt som jag gör nu.

Jag är så otroligt tacksam över att få ha er som vänner. Ni är bäst och jag älskar er mer än ni någonsin kommer förstå!