elikar

Jag hatar inte mycket och kan vara förstående till det mesta. Men det finns saker jag hatar. Det finns saker jag inte förstår. Sverigedemokrater. Homofober. Elaka människor som inte verkar ha NÅGOT vett i huvudet. Det här läste jag på twitter nyss: Gäng sparkade ner 90-åring. 05:45 En kvinna i 90-årsåldern sade åt fem unga män som sparkade på en liten hund som stod bunden. Då fick hon ett knytnävsslag i ansiktet så att hon föll handlöst i marken, sedan överröste de henne med sparkar, skriver hd.se. Händelsen inträffade i Helsingborg i måndags, men kom till polisens kännedom först i fredags kväll. Kvinnan hade lyckats ta sig hem, och där blev hon liggande i flera dagar tills hennes barnbarn kom på besök och kontaktade polis.

Vad i helvete är det för fel på folk? Hur kan man ens tänka tanken att göra något liknande? ALLTSÅ JAG FÖRSTÅR INTE. INTE INTE INTE INTE. Jag blir ledsen och får en sån jävla klump i magen av att sånt här händer. När det gäller andra vidriga människor så som Mitt Romney till exempel, så tror jag att det är en låtsasmänniska. Han finns inte på riktigt, det är en film som pågår i USA och alla som röstat på honom är också på låtsas. Det är en film som visar att "såhär kan det vara, men det är inte sant. Inte på riktigt". Sen inser jag att det är på riktigt. Romney finns och han har sina åsikter. Människorna som röstar på honom delar hans åsikter och de finns också på riktigt. Det är vidrigt och otäckt. Jag blir rädd! Rädd för människor som bara tänker på sig själva. Människor som på allvar tycker att det är skillnad på människor med olika hudfärger och som tycker att killar inte får bli kär i killar. Vidrigt! V-i-d-r-i-g-t. 

Jag hatar att min dotter ska behöva växa upp till den här världen. I det här landet, där SD ens är ett parti, och där människor inte bara får vara människor. Hur ska jag förklara för henne varför världen är som den är? Hur ska jag få henne att förstå att hon duger som hon är när det här jävla samhället är som det är?