elikar

Jag kan bara säga en sak. Om du inte har tittat på Jonas Gardells dramaserie "Torka aldrig tårar utan handskar" så MÅSTE du göra det (finns på svtplay). Jag har velat läsa boken sen den kom, men serien hann före mig så jag satt såklart klistrad när det första avsnittet gick för några veckor sen.

Jag är så glad att det finns människor som Jonas som tar upp sådana här ämnen. Men jag är lika förbannad på hur det har varit, och hur det säkert fortfarande är, på många ställen. I min värld är det helt och hållet för jävligt att man kan behandla människor så illa på grund av deras läggning. På grund av deras kärlek till en människa, som råkar ha samma kön. Hur kan man ens ha tänkt de tankarna? Jag fattar verkligen inte. 

Jonas var med i "Efter tio" och jag reagerade så starkt på några saker han berättade om som han varit med om. Bland annat var det hantverkare som skrivit bögjävlar på hans och Marks vägg i sovrummet. Några gånger kunde han sitta ute och äta när det kommer fram människor som frågar hur det känns att sprida AIDS för att sedan fimpa i hans mat. Han berättar dessutom att det här var hans vardag. Att han inte längre reagerade när det hände för att han var så van, och för att han ändå inte fick någon hjälp ifall han skulle välja att anmäla.

Det skär verkligen i mitt hjärta att människor kan behandla varandra såhär. När allt handlar om det, som många tycker, är det viktigaste i livet. Kärlek. 

Fy fan.