elikar

Alltså. De senaste dagarna är dagar som kommer följa med mig för resten av mitt liv!!! Jag har fått men för livet och här ska jag berätta varför.

Vi börjar med vad som hände på bussen när jag var ensam med en skrikande Freja. Klockan var runt 18 och det hade precis blivit mörkt. Bussen var helt fullsatt och när vi precis är på väg att rulla ifrån en station så tvärnitar chauffören och alla lampor i bussen släcks. Jag stod långt bak i bussen och försökte trösta bebisen när alla människor där fram i bussen börjar skrika och slå på rutorna helt hysteriskt. Alla vi där bak reagerar såklart med att ställa sig upp och kolla vad det är som händer och ryktet sprider sig om att det ligger någon under bussen. I samma stund skriker människorna där framme "ÖPPNA DÖRRARNA!!! RING POLISEN FÖR FAN!!!" osv. Chauffören låste dörrarna så ingen kom ut och alla var helt hysteriska i bussen. Jag fattade aldrig riktigt vad som hände men jag blev otroligt stressad. Särskilt när Freja var helt otröstlig. När jag sen kollar ut genom fönstret så ser jag en helt galen kille som slår ner (nu snackar vi riktig misshandel) en gammal, gammal gubbe. Det här ser jag alltså från max två meters håll, hur den gamla gubben ligger ner på en bänk och bara tar emot smäll efter smäll efter smäll rakt i ansiktet. Tänk er att se det, se hur människorna utanför ser hjälplösa ut och inte vet hur dom ska agera, hur alla i bussen står och slår på rutor och dörrar för att kunna ta sig ut för att agera, hur hela bussen är mörk, hur människor stressat bara går omkring i bussen, hur din bebis skriker och skriker och samtidigt är du så stressad så tårarna är nära men för att lugna bebis håller du dom inne. Jag vet inte hur länge vi fick sitta där inne och kolla på den här galna mannen som bara öste på slag tills någon fick fast honom, men det kändes som en evighet. Till slut öppnades dörrarna och vi kunde ta oss ut till en annan buss. Jag var helt förstörd!

Och nu då! Jag bakar muffins såhär på morgonkvisten och när jag skulle knäcka ägg. NÄR JAG SKULLE KNÄCKA ÄGG, mina vänner... Åh herregud jag mår så dåligt över det här så det är svårt att skriva men: Jag knäcker ägget mot bunk-kanten, det blir en spricka. Och ut.. sticker det FJÄDRAR!!! Det sticker ut fjädrar och jag blir så äcklad, rädd, får panik och allt sånt. Jag hade rysningar i flera minuter efter det där traumat. FÅR SÅNT ENS HÄNDA? LÅG DET EN KYCKLING DÄR I? Jag kommer aldrig få veta för jag slängde det på en sekund och soppåsen åkte ut lika snabbt. Men HELVETE vad vidrigt det var. Ni vet ju att jag har fobi för salladshuvuden för att när man skär i det så kan det komma ut kryp? NU HAR JAG FOBI FÖR ÄGG OCKSÅ! Jag kommer ju aldrig kunna knäcka ett ägg utan att må illa innan. Fy fan.