elikar

Jag skulle kunna gå och lägga mig nu, eller jag skulle kunna ha gått och lagt mig för två timmar sen, sååå jävla trött är jag. Problemet är bara att F kommer snart vilja ha mat. För en timma sen tänkte jag samma sak: om jag går och lägger mig nu så kommer jag behöva kliva upp om typ en timma och då kommer jag vara ännu tröttare. Nu har det som sagt gått en timma och jag vill bara gå och lägga mig, men nu är det ju ännu närmre tills hon kommer vilja ha mat. Eller så gör en sån där skräll och sover till 05 och då skulle jag ju verkligen kunna gå och lägga mig nu. Den eviga planeringen. 

Jag och Freja är i Östersund och väntar på att få nyckeln till lägenheten som vi får om exakt en vecka. Då kommer det skjutsas grejer dit, saker ska målas om och väggarna ska få på sig lite tapet. Jävlar vad jag längtar till att få sätta igång. Idag har jag varit på vinden i Månsåsen och hittat massor av gamla saker som funnits sen mammas och pappas mor-/farföräldrars tid som jag ska ställa in i lägenheten. Bland annat en vagga till Frejas rum, lite tavlor, speglar, en gunghäst som min morbror snickrade ihop i grundskolan och annat krimskrams som kommer förgylla hela lägenheten. Inspirationen har aldrig varit bättre!

Nu önskar jag bara att min M kunde vara här och bara finnas till. Jag har sagt det förut och jag säger det igen: en eloge till ensamstående föräldrar!